Allmänningsskogarna

Ca 700 fastigheter har mantal eller skäl (ungefär samma sak som andelar) i Arjeplogs skogs- eller Nybyggesallmänning. Ägarna av dessa fastigheter är även delägare av allmänningarna. 

Skogs- och Nybyggesallmänningen bildades vid olika tillfällen. Skogsallmänningen bildades vid den första (större) avvittringen år 1889 och Nybyggesallmänningen bildades år 1919. När Nybyggesallmänningen bildades, anslöts nybyggesallmänningen delägare sig till skogsallmänningen genom att mark tillfördes skogsallmänningen ifrån Nybyggesallmänningen. Detta innebär att alla delägare i Nybyggesallmänningen är delägare i skogsallmänningen men att bara vissa skogsallmänningsdelägare är delägare i Nybyggesallmänningen. Detta är anledningen till att allmänningarna har separata styrelser och separata stämmor.

Lag 1957:167 om allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna reglerar bland annat ägande och delaktighet i allmänningarna. En delägare har till exempel enligt lagen rätt att åtnjuta delaktighet i allmänningen men behöver ej tillskjuta egna medel om allmänningen skulle hamna på obestånd.  Lagstiftningen skiljer sig något åt mellan de två olika allmänningarna där den största skillnaden är att det är tydligt uttryckt i lagen att avkastningen ifrån Nybyggesallmänningen skall tillfalla delägarna enskilt, och där avkastningen ifrån Skogsallmänningen kan tillfalla delägarna och bygden. 

Allmänningarna i Dalarna och Norrbotten har gemensamt bildat ett förbund, Sveriges allmänningsskogars förbund med syfte att stärka beslutfattares, politikers och allmänhetens kunskap och förståelse för allmänningarna.